onsdag 30 januari 2013

Tips på miljövänliga tvättmedel av alla de slag!

Jag fick en liten fråga på bloggen (älskar det, so keep ´em coming!) om tips på tvättmedel till kläderna, disken och hemmet sådär allmänt.

Jag är väl inte husfru deluxe, men jag kan dela med mig av de medel som jag använder och är nöjd med. :) Om någon har mer tips, så är det bara att hojta till!

Till hemmet har jag i ett års tid ungefär använt ett finskt allrengöringsmedel "Mummi ja minä". Det doftar gott (finns i dofterna citron och polkagris) och jag använder det för allmän uppfräschning av hemmet. Det är lite dyrare, men det är ganska drygt och min flaska har hållit lääänge. När jag kör mer grundlig rengöring eller om något är riktigt smutsigt brukar jag använda miljömärkt Tallsåpa, men det är sällan det behövs.



Som maskindiskmedel använder vi Alma. Vi har snart använt upp ett helt paket och vi är ganska nöjda med det. Det tar bort det mesta förutom riktigt ingrodda matrester och lämnar disken flottfri. Överhuvudtaget får man tänka på att inte lasta maskinen extremt full och ta bort de värsta resterna när man använder ekodiskmedel, för det säger ju säg självt att de inte är lika "starka" som konventionella tvättmedel. Men hellre gör jag nu lite eget handarbete istället för att använda miljöbelastande och hälsovådliga kemikalier. 

Som handdiskmedel använder vi Ecover. Tidigare använde vi Mummi ja minä med polkagris-jordgubbsdoft. Doften var det mest fantastiska jag nånsin sniffat på i tvättmedelsväg och köket doftade helt ljuvligt alltid efteråt, MEN den var inte effektivt mot flott! All disk som varit i kontakt med flott måsta diskas två gånger, vilket ju är väldigt onödigt. Ecover däremot tar bort nästan allt flott direkt med lite skrubbningar, enda minus är att det inte är inhemskt eller ens nordiskt tillverkat. Menmen.



Till klädtvätt använder jag tvättnötter! Har använt i cirka två års tid och jag är supernöjd! Man lägger bara 6-8 tvättnötter i en liten bomullspåse, knyter fast och så in i maskinen med tvätten.

Tvättnötterna är frukter som odlas främst i Indien och de innehåller en naturlig såpa(saponin). När frukternas skal kommer i kontakt med vatten frigörs ett rengörande lödder som är både effektivt och allergivänligt. Tvättnötterna odlas främst av kvinnor i Indien och Nepal och genom att köpa fair trade nötter hjälper man kvinnorna att försörja sig själva och sina familjer. Odlingen av träden gör också jorden bördig och förhindrar att öken sprider sig.

När man använder tvättnötter behöver man inte sköljmedel. Det man måste komma ihåg också, är att tvättnötter doftar lite annorlunda och för de nosar som är vana med väldoftande tvätt (ofta på grund av parfymerat tvättmedel), kan kläder tvättade med tvättnötter ibland lukta lite konstigt. Jag brukar droppa några droppar eterisk olja på påsen innan jag slänger in den i maskinen och tvätten doftar helt ljuvligt. Mina favoriter är apelsin och grape, fräscha och väldoftande! Om man vill ha tvätten riktigt vit kan man lägga i bakpulver eller annat miljövänligt blekmedel.

Tvättnötterna kan användas flera gånger innan de förlorat sin verkan och efter det kan de bara sättas i komposten! Det är också ett billigt alternativ, med 1 kg tvättnötter kan man tvätta 3-4 ggr i veckan under ett helt år.

Tvättnötterna kan också kokas i vatten och kan då användas som shampoo för både människor och djur, som maskindiskmedel, allrengöringsmedel, växtbesprutning och tillsammans med ättika blir den ett fönsterputsmedel. Jag har bara prövat att göra avkok en gång och använde det som golvtvättmedel. Men det luktade lite konstigt och det var en liten process att koka och lagra, så det kan vara enklast att köpa någon av de ovanstående istället. Men om man har en stund över och vill spara pengar, så är avkok på nötter både billigt och effektivt.




Till maskintvätt av kläder kan man också använda Mummi ja minä, det brukar jag varva med ibland :)

Och sist men inte minst:
Fläckborttagning! Köpte i somras för första gången galltvål, hade hört mycket gott om den här lilla tvålen och dessa fantastiska fläckrengörings-krafter, men var lite skeptisk. Köpte galltvål på flaska för enklare dosering o förvaring för en ganska billig peng, tror det var kring 4 euro (galltvål på bit är ännu billigare). Jag prövade på en vit skjorta som hade både svettfläckar, sminkfläckar och fettfläckar som tidigare inte gått bort i maskintvätt. Jag gnuggade på lite galltvål, lämnade tvålen på i 15 min och sköljde sedan av grundligt. Den funkade väääldigt bra. Lite för bra. Tvålen hade gjort fläckarna så vita, att resten av skjortan såg smutsig ut i jämförelse =P Jag hade sedan ett sjå med att få hela skjortan lika vit, men ojj vad fin den blev sedan :) och VIT. 



Men nånting jag tycker är värt att lyfta upp så här i slutet i tvättsammanhang är något min bror tutat i mig ganska länge. I många avseenden är det inte tvättmedlet som är avgörande, utan varmt vatten! Det mesta blir rent med varmt vatten, så man behöver inga Go Crazy med tvättmedlet. Men sen igen är det ju miljövänligare att tvätta i kallare temperaturer, så då kan det vara värt att droppa i lite mer miljövänligt tvättmedel. Man måste alltså bedöma enligt smutsighetsgrad. En annan sak är att man inte behöver tvätta kläder så ofta! Vädra mer, tvätta mindre! Då mår både kläderna och miljön bra :)

När det kommer till hemmet tycker jag inte att det behövs så starka rengöringsmedel, bara varmt vatten och ett milt miljövänligt medel för uppfräschning. Men kom ihåg att det är viktigt att dammsuga och torka damm ofta! Det är i dammet som en massa kemikalier, flamskyddsmedel och plastpartiklar samlar sig OCH det är först hälsovådligt om nånting!



Slutkläm:
Det mesta jag bloggat om finns att hitta i ekobutikerna, men jag vill också tipsa om Grumme, ett svenskt märke som tillverkar både rengöringsmedel, diskmedel och tvättmedel. De har fått märket Bra Miljöval av Naturskyddsföreningen och finns i de flesta större matvarubutikerna! De är också antagligen ganska mycket billigare än de flesta märken man hittar i ekobutikerna. Ska själv traska o kika vad de har att erbjuda så fort dessa produkter jag har hemma börjar ta slut :)

UPDATE: Också Neutral och andra svanenmärkta medel är det lönt att hålla utkik efter i matvarubutiken. Det finns en hel del att välja mellan! :)

tisdag 29 januari 2013

Story of my life

Whenever I try to be productive


Källa



10 poängs mascara

Har det senaste året helt gått över till naturkosmetik. Det har dock visat sig vara lättare sagt än gjort. Efter dryga 10 år med "konventionellt" smink har man ju lärt sig en del om vilka märken som är bra, vilka produkter som funkar och som passar för just en själv. När jag sedan bytte över till naturkosmetik var det som att vara 14 och sminkoskuld på nytt. Jag har frågat, googlat och testat och börjar sakta men säkert hitta märken och produkter som jag gillar. En av de svåraste sminksorterna har varit mascaran. Har prövat ett antal ekomaskaror som helt enkelt inte hållit måttet, de har antingen klumpat sig eller smulat bort efter några timmar. Men NU har jag hittat guldkornet. När jag var in på Lustans Ekologiska i Mariehamn i julas fick jag syn på den här snygga maskeran på disken. Jag måste erkänna att jag först föll för enbart förpackningen, men Anna (försäljaren) försäkrade mig om att den inte enbart var snygg, utan väldigt bra. Jag tänkte Why not? och pungade ut 22,90 (ajjjajj, jag vet).

Och jag är såååå nöjd. Den är enkel att applicera, kladdar nästan inte alls (iaf inte mer än vanliga maskaror) och håller hela dagen utan att smula sönder. Plus att det går att variera "styrkan" på den jättebra. Det går att lägga ett eller flera lager utan att det blir klumpigt och därför passar den både till vardag och till fest. Den gör fransarna långa och svarta. 10 poäng!






Har inte använt fransböjare på bilden och bara tagit ett tunt lager mascara. :)

Woh, tänk vad lite zoom och dagsljus uppmärksammar pincettmissarna. *Lurvbryn* <3

Goda nyheter och dåliga nyheter, what to think about the climate?

Det norska klimatforskningscentret CICERO har publicerat en studie som hävdar att jorden inte är så känslig för klimatförändringar som man tidigare trott. Så här skriver supermiljöbloggen om forskningen:

Enligt forskarna har tidigare undersökningar överskattat hur stora effekter koldioxidutsläpp får på klimatet, eftersom vi såg en snabb ökning av medeltemperaturen under 1990-talet. Forskarna räknade på hur stora effekter det skulle få om vi lät koldioxidhalten stiga en bit över 500 ppm, något som verkar troligt med vårt nuvarande handlingssätt. Genom att undersöka hur jorden hittills hade påverkats av våra koldioxidutsläpp, och även ta med sådana saker som vulkanutbrott och solaktivitet i beräkningarna fick de fram sina siffror, och resultaten är slående. När de analyserade data fram till år 2000 i sina modeller blev slutsatsen att temperaturen förmodligen skulle öka till ungefär 3,7 grader, men när de följande 10 åren inkluderades i undersökningen (år då temperaturen inte ökade, trots ökade koldioxidutsläpp), blev slutsatsen istället att vi snarare hamnar på 1,9 grader, strax under det tvågradersmål som världens ledare enats om.

Men samtidigt varnar den kände ekonomen Nicholas Stern för att han i sina tidigare beräkningar varit för försiktig i sin analys kring klimatet och hotet mot världens ekonomier. Enligt honom pekar nya studier på att jorden inte kan absorbera så mycket koldioxid som man trott. Haven, som tidigare tagit emot mycket av utsläppen börjar nu bli mättade. Något som kan accelerera klimatförändringen.


2012 var ett rekordvarmt år och så här extremt väder har inte rapporterats sedan 1998. Ändå skrevs det inte mycket om klimatförändringen och dess följder i tidningarna. Globalt sett har rapporteringen om klimatförändringarna minskat med 2 % sedan 2011. Men samtidigt ökar nyheterna om dålig luftkvalitet, smog och utsläpp i luften. En annan aspekt av koldioxidutsläppens påverkan på miljön, en aspekt som är mycket lättare att se med blotta ögat och som garanterat engagerar alla som det berör. 

Klimatförändring som ord har helt tappat sin slagkraft och jag tror att många upplever det som ett stort, abstrakt och svårfattat begrepp. I våras jobbade jag med att skriva en tidning för NordicMUN, ett modell FN möte med ungdomar från nordens alla hörn. Temat för konferensen var klimatförändringen och eleverna hade varit tvungna att sätta sig in i frågan från alla vinklar och de hade skrivit "avtals"-utkast och tal om ämnet. Vi rapporterade om "förhandlingarna" och intervjuade några av föreläsarna som kom till konferensen för att tala. Till en av tidningarna bestämde vi oss för att göra en gallup med ungdomarna, med frågan "Vad gör du i din vardag för att förhindra klimatförändringen?" Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Här var en drös med intelligenta, pålästa, engagerade ungdomar som alla stod handfallna inför frågan. "Eh, jaa, jag slänger inte skräp på marken" eller "Ja, jag sopsorterar ju nog" var vanliga svar. Jag visste inte heller själv vad jag skulle svarat på frågan. Vad gör man egentligen i sin vardag för att förhindra klimatförändringen?

Jag tror att mer mer energi behöver sättas på att förklara vad gemene man kan göra för att stoppa klimatförändringen och via det sedan engagera och informera om "the big picture". Att bara hojta på om klimatförändringen i tidningarna gör nog varken bu eller bä för den gemene medie-konsumenten.

Men sedan tror jag också att fokus behöver flyttas från klimatförändring till allmän miljöförstöring.

Klimatförändringen är ett omstritt och omdebatterat ämne som delar folk. Det finns många klimatskeptiker som gärna plockar sönder och samman klimatförändringen till dess små beståndsdelar och vill gärna visa på att det är en helt naturlig temperaturcykel vi går igenom och inget som människan ens har kunnat påverka. Nya studier och rön gör det svårt för den vanlige tidningsläsaren att hänga med i svängarna och bilda sig en objektiv uppfattning. Men oavsett - det som anses ligga bakom klimatförändringen; trafikutsläpp, en hejdlös konsumtion, massiv och ohållbar energiförbrukning och ökande industriutsläpp, är väl inget vi ändå skulle vilja ha i vår värld, oavsett om det värmer upp klimatet eller inte?

För att inte tala om hur ohyggligt osmart det är att bränna upp allt fossilt bränsle när det kan komma att behövas till andra livsviktiga och nödvändiga saker i framtiden. 

Allt det krut som läggs på att strida om klimatförändringens effekter skulle kunna sättas på att informera om hur miljön mår rent allmänt. Och mer handfasta råd, tips och information för den enskilde personen om hur man i vardagen kan göra bra val och göra en skillnad för miljön som helhet, inte bara klimatet. 

Jag utgår nu från egna premisser, men jag vill leva i en värld där man inte måste läsa om hur våra ändliga resurser används upp för att stöda en ohållbar livsstil, en värld där luften är ren och hälsosam att andas, en värld där skogar inte skövlas i förmån för köttätande hysteri och en värld där inte bara rika människor har rätt till oförstörd natur. Man får väl tycka vad man vill om klimatförändringen, men de faktorer som ligger bakom den förändringen, håller på att sakta men säkert förstöra mycket mer än bara klimatet.

söndag 27 januari 2013

Storage wars

Min och Kenneths nya favoritserie.

The plot: Fem "loppis/antikvitets-jägare". En drös med gamla förråd som auktioneras ut till högstbjudande. Häftiga saker. Färgstarka personligheter. Fynd. Besvikelser. Drama. 


Katthuset

Var till Katthuset i torsdags och anmälde mig som frivilligarbetare. Jag älskar, älskar katter, men vi kan tyvärr inte ha en katt i vår lägenhet just nu. Vi bor däremot granne med Vasa katthus, så jag tänkte att jag istället kunde få utlopp för min kattkärlek på huset istället och samtidigt göra lite nytta. Jag for till huset klockan 10 imorse för handledning och trodde att jag bara skulle få hjälpa till med att mata katterna och gosa lite med dem. I värsta fall kanske diska lite och byta vatten. Men oh, boy, was I in for a treat. 

Jag fick städa upp kattskit, moppa golv, torka av håriga bord, stolar och byta kattsand. Först var jag lite förtvivlad (har enorm bacillskräck), men efter att jag fått på mig gummihandskarna och jag börjat småprata med den andra tjejen flög tiden iväg. Den andra tjejen var i min ålder och svenskspråkig och vi hade jättetrevligt. Vissa människor synkar man ganska snabbt med och det blev snabb vänskapligt småprat. Vi städade, pajade katterna och pratade om dittan och dattan. Utan att jag visste ordet av det var klockan 1 och vi hade städat hela huset och alla sju rum knökfyllda med katter. Jag hade fått lära mig en massa kattnamn och höra en massa kattberättelser, både hjärtevärmande och förfärande och efter städandet satt vi en stund och klappade katterna och försökte locka fram de skyggaste med godis.

Traskade sedan hem glad i hågen.

Om ni vill hjälpa katthuset, kan ni donera mat eller saker som de kan sälja på sitt loppisbord, volontära, ta hand om små kattungar tills de är stora nog att få ges bort, köpa deras nya kattkalender för år 2013, skänka en slant eller bli medlem i föreningen :)
Katthusets hemsida


fredag 25 januari 2013

Intervju med Virrvarret Hanna- månadens inspiratör

I julens EBL som kan läsas på http://issuu.com/skolungdom/docs/elevbladet6 gjorde vi en intervju med Hanna Enlund som månadens inspiratör. Jag styrde kosan till Kristinestad och hade en jättetrevlig pratstund med den här kreativa och glada tjejen! :)




Med näsa för second hand och händer för återanvändning
Hanna Enlunds liv kretsar kring återanvändning, loppis och pyssel. Hon är flink i fingrarna och tillverkar det mesta utav det mesta.  Inte ens toapappersrullarna går säkra när den här bloggande sömmerskan skrider till verket.

Inne i Hanna Enlunds syateljé i Kristinestad möts jag av ett färgglatt virrvarr. Tyger, garn, penslar, galgar och pysselböcker är prydligt placerade på hyllor, bord och stolar runtom i rummet. Väggarna pryds av retrotavlor, tidningsurklipp och vintageinspirerade klänningar i alla dess former. Det är här som inspiratören, sömmerskan, second-hand fyndaren , egenföretagaren och bloggaren Hanna får leva ut sin kreativitet.
-           ­- Jag gör olika beställningsarbeten, dragkedjor, fållar och syr upp kläder. Jag gör också festklänningar från början, säger hon.
Men det hon skulle vilja göra mer av är egna produkter av återvunnet material.
-           ­- Det här med återanvändning är det jag brinner för.
Alla tyger och material som man hittar i Hannas ateljé är antingen sånt hon fyndat på loppis eller sånt som hon fått.  Även material som anses vara ”skräp”, tar hon emot med brinnande entusiasm och gör till något användbart.
-          ­- Den här här gjord av gamla ribb-band, säger hon och håller upp en liten randig sminkväska. Det tar knappt en timme att sy.
Ingenting är för litet eller obetydligt för att få plats i Hannas syrum.
-          ­-  Jag slänger inte ens toapappersrullar! Allt går att använda, säger hon med ett skratt.

Hur allting började
Sin miljövända kreativitet har hon mycket sin studerandebakgrund att tacka för. Hanna är utbildad sömmerska och tog examen från beklädnadslinjen på yrkesskolan Optima i Jakobstad innan hon styrde kosan till Novia i Åbo. I Novia sattes mycket fokus på hållbar utveckling och miljöfostran, något som sakteligen började intressera den unga sömmerskan.
-            ­- Det väckte miljötänket i mig.
Hon flyttade sedan till Åbo för att studera samhällspedagogik och i sann studerande-anda började hon utforska stadens loppisar.
-           ­- Det började med att jag tyckte det var kul att gå på loppis. Det är roligt, man vet aldrig vad man hittar.
Intresset växte för varje loppisrunda och Hanna började köpa hem saker som hon sedan pysslade med.
-           ­- Det var först mindre grejer, som att måla ramar.
Det blev sedan tyger, gamla klänningar, möbler och allt roligt hon kunde hitta. Passionen för att göra om, sy om och pyssla nytt av gammalt blev större för varje fynd . Snart hade intresset till och med vuxit sig för stor för lägenheten.
-            ­- Det krävde utrymme. Klart att man kan göra det hemma, men man måste städa undan och plocka.
I samband med att hon flyttade till Kristinestad väcktes tanken om en ateljé och i augusti i år slog hon slag i saken och hyrde ett liten lokal nära centrum.
-            ­- Sedan dess har jag varit heltidsföretagare.
Har det gått bra?
-           ­- Jo, jag tror det nog, säger hon med ett skratt. Det är mycket att hålla koll på.
För att styra upp det nya arbetslivet har hon påbörjat en företagarutbildning. Utbildningen varar i ett år och erbjuder bland annat handledning för nya företagare.
-           ­- Jag är annars yr och tankspridd, så det är bra med någon som säger ”nu ska du göra upp en plan!”, säger Hanna.

Bloggar, böcker och loppisar inspirerar
Inspiration till sina kreationer hämtar hon mycket från loppisarna.
-           ­- Det är roligt att ha något att utgå ifrån. Man kan hitta en låda med 20 olika dragkedjor och tänka ”Åh, vad kan jag göra av det här?”.
Hon läser också mycket bloggar och böcker.
-            ­- Jag tycker inte om att kopiera samma, men man kan få nya idér och använda olika färger och former.
Genom sin egen blogg, hannasvirrvarr.blogspot.com, har hon träffat många likasinnade pysselmänniskor, som hon träffar regelbundet.
-            ­- Om man har ett tema på sin blogg så kan man träffa andra med liknande intressen.
Bloggen, genom vilken hon dokumenterar  sina hantverk, ger pysseltips och recenserar loppisfynd, har hon haft sedan 2009.
-           ­- Det är roligt, man har någonstans att visa upp sina saker. Och så sparar man ju bilderna åt sig själv. Tidigare hade jag en textblogg, men den är borta nu!, säger hon med ett skratt.
Speciellt praktisk är bloggen som arkiv för loppisbilder.
-           ­- Jag hittar ofta fulsnygga saker som jag fotar och lägger upp. Då kan jag samla med mig inspiration, men behöver inte köpa sakerna!

Begagnat är melodin
Och loppisar. Ja, det är något som Hanna återkommer till regelbundet i samtalet. Loppisshopping är hennes passion, intresse, inspirationskälla, tidsfördriv, terapi, men också ett uttryck för hennes livsstil.
-          ­-   Jag köper inte nya kläder mer sedan hösten 2009. Jag har köpt några par skor om jag behöver, men utgångsläget är att jag inte ska köpa nytt. Inköpet ska i så fall vara motiverat.
Hanna passar på att loppisshoppa i de flesta städer hon besöker och någon gång om året far hon på större loppisresor till Sverige. Hon har också varit loppisguide för två mindre resor.
-            ­- Loppis har blivit jättepop, säger hon.
Hanna vill gärna introducera också yngre människor för världen av begagnade saker, något hon fick möjlighet att göra på Kulturkarnevalen. På karnevalen var hon ledare för labbet ”Remake”, där ungdomarna fick göra nytt av gammalt och också fara på loppisshopping.
-           ­- Först brainstormade vi. De fick en skrotlåda och papper och fick fundera på vad man kunde göra av det.
Ungdomarnas hjärnstorm och flitiga fingrar resulterade i halsband, bälten och korgar. Inför de större projekten fick gruppen fara på loppis och köpa med sig kläder, tyger och accessoarer.
-           ­- Det var roligt att flera verkade få upp ögonen för loppisar, ”det finns ju fina grejer och det är billigt”.
De flesta valde att göra om kläder till sitt ”remake” arbete och resultatet blev en drös med snygga, originella kläder.
-           ­- Flera sydde på spets på jeansjackor och en sydde shorts av gardintyg.

Hade modevisning
Hanna började själv loppis-shoppa först i senare tonåren och säger att det kan vara svårt att få yngre tonåringar intresserade av att köpa begagnat på egen hand.
-            ­- Jag tror det kommer i ett senare skede. I högstadiet har man just fått börja köpa egna kläder och skapa sin egen stil.
Nånting som hon upplever att motarbetar loppis-vågen är stämpeln som begagnat för med sig på vissa orter.
-           ­- När jag bodde i Åbo var det klart trendigt att gå på loppis, att sy om och vara originell. Här i Kristinestad finns fortfarande lite tanken om att ”man köper bara på loppis om man är fattig”.
När Hanna flyttade till Kristinestad började hon jobba på ett loppis och första sommaren anordnade hon en modevisning med begagnade kläder. Modellerna var lokala ungdomar. Responsen lät inte vänta på sig.
-           ­- Jag fick mycket kommentarer på bloggen, typ ”Vad roligt att du lyfter upp loppis, nu vågar man kanske säga att man handlar där”.
Hanna skakar roat på huvudet, skrattar och tar en tugga av sin pepparkaka. Hon ser sig omkring i sin ateljé och jag följer hennes blick. Tar in alla begagnade tyger, second-hand klänningar, loppisfynd och inspirationsböcker. I rummet finns ännu lådor ouppackade från helgens Remake-labb. Jag kikar sedan på Hanna själv, en tjej som verkar ha hittat sin plats i livet.

Vad är dina framtidsplaner?
-          ­-   Jag behöver tid att komma igång, att få det att rulla. Jag har en massa grejer jag skulle tycka var roligt att göra. Sy upp mindre kollektioner och det skulle vara roligt att sy examenskläder.
Hon stannar upp, ler brett och fortsätter:
-          ­-   Nångång skulle det vara kul att få en klänning på balen!

Faktaruta
Namn: Hanna Enlund
Ålder: 26
Bor: Kristinestad
Yrke: Egenföretagare med syateljé. Utbildad sömmerska, samhällspedagog.
Intressen: Springa, omge mig med människor, tycker också det är roligt att lära mig nya praktiska grejer.
Favoritloppis: ”Mimmin Kirppis” i Åbo.
Bästa loppisfyndet: Jag har mina kort i en liten plåsterlåda, den har jag använt i flera år.
Favroritjulmat: Lutfisk, bara för att alla tycker det är äckligt.

Vad är bra loppisfynd?
-          Tyger, de är oftast billiga ännu. Folk syr inte själv. Överlag gillar jag också 50-tals former och möbler. Och äldre saker, plåtburkar, träaskar... Det är kul med lustiga grejer. Och Made in Finland saker och kläder- det hittar man inte nya.

Musikalfeber

Sökte till Vasa Svenska Teaters nya satsning, Fighting Star. Jag fick igår reda på att jag tagit mig till första audition! Woopwoop! Allt som allt är det fyra auditions efter varandra som ska gallra ut sex musikalartister från de 72 sökande. TUFF konkurrens. Men det är roligt att ha tagit sig till första gallringen :)  Iiiiihk. Nu måste jag börja planera vad jag ska sjunga. Nervigt som bara den.

Några veckor kvar till audition!




onsdag 23 januari 2013

En investering i framtiden

Tänkte visa upp det lilla startkitet jag köpte till min och Kenkkos lägenhet för några veckor sedan. Jag shoppade loss på Ekosoppi och köpte diskmedel, maskintabletter, disktrasa, golvtrasa och diskborste. Diskborsten har ett löstagbart skaft och man kan sätta "huvudet" i komposten när man behöver byta, fiffigt! 

Kvittot brände dock lite i handen. Slutsumman var klart dyrare än om jag skulle ha köpt allt motsvarande billigast möjligast på närmaste Citymarket. Överhuvudtaget lägger jag antagligen mer pengar på ekomat, på miljömärkta produkter, på inhemskt, lokalt odlat, fair trade och på biologiskt nedbrytbart än vad gemene arbetslös kand-skrivande semi-studerande gör. Kenneths mamma hade varit på besök tidigare och frågat Kenneth lite oroligt (med vår magra spargris i åtanke) "Men inte köper ni väl allt ekologiskt?". 

De flesta kanske tycker det är galet, att som vi, slänga ut så mycket pengar på alternativa produkter. Och visst blir det dyrare i längden och visst, vi har inte alltid råd att göra de bästa valen. Men vi försöker. För mig handlar det om en investering i framtiden. I min framtid, i mina framtida barns framtid och för jordens framtid. 

För mig handlar det också om att skicka ett meddelande. Oavsett vad som sägs om motsatsen, så har vi som konsumenter makt. Dels vill jag sända ett meddelande till butiken där jag handlar att de borde köpa in mer av de bättre produkterna, dels vill jag stöda de företag som verkligen anstränger sig för att göra sina produkter bättre, hållbarare, rättvisare och miljövänligare. Men samtidigt vill jag också slå ett slag för mig själv, sätta ner foten och skrika åt världens företag "Jag går inte på era försäljningsknep, jag vill känna mig bekväm med vad som finns i min produkt, jag stöder inte sättet ni behandlar er arbetskraft och jag vägrar att köpa något som har en innehållsförteckning längre än dagens TV-tablå!".

Jag blir arg när jag tänker på hur ett fåtal människor tror det är okej att smutsa ner vår värld, exploatera sin arbetskraft och förpesta våra kroppar, bara för att de ska känna några extra slantar. Det är inte okej. Jag hoppas att du inte heller tycker det är okej! 

Var en medveten konsument, ta reda på och ifrågasätt! Det blir inte alltid rätt, det är inte alltid lätt, men viktigast är att man försöker och är medveten om sina val. 


Nån som kan tipsa om bra inhemska, miljövänliga diskmedel/maskintabletter? 

Twitter-overload


Har äntligen blivit en riktig journalist och skaffat mig Twitter. Ni hittar mig på HHendersson, jag står att finna i allehanda miljömuppsdiskussioner och eventuella enhörningsrelaterade konspirationsteorier.



Jag gick hay-wire. direkt. 



tisdag 22 januari 2013

Begagnat is the shit

Här är lite grejer som jag hittat second hand de senaste veckorna: 


Ett vitt träbord, i äldre modell att placera min farmors gamla spegel på. Bordet kostade 15 euro och är helt "nyrenoverat". Nu måste jag bara föra min spegel på uppfräschning, så att paret matchar. Hittade bordet på findit.fi


Prydnader på sminkbordet; halsband och en porslinshand. Porslinshänderna hittar man nästan på alla loppisar och de jättefina att hänga smycken på :)


Smyckesträd! Hittade på Adam & Ewa. Om jag skulle vara en händig liten snickare skulle jag laga minst tio till av de här. Superfin! :)


T-shirt till mig och Kenkko och en byxdress till sommaren. Fyndis, Smedsby.


Kryddburkar i rostfritt stål! Försöker hitta det mesta i köksgerådsväg på loppis. Det går sakta men säkert :)

söndag 20 januari 2013

Sleepover-lördag

Hade tvillingarna på övernattning igår. Min o Kenkkos julklapp till dem var en helkväll med middag, lösgodis och film :) Vi kollade på En askungesaga med Drew Barrymore, jättesöt och underhållande film med en lite annorlunda Askungetolkning.




Felicé, Jag, Fanny o Kenkko

torsdag 17 januari 2013

Camino prenumeration på g!

Skickade just iväg en ansökan om prenumeration på magasinet Camino. Hittade tidningen av en slump på bibban i december och blev helt såld! Den var fräsch, modern, hade intressanta reportage, tog upp aktuella ämnen och intervjuade spännande människor. Det numret jag läste hade tema "barn" och tog bland annat upp preventivmedels inverkan på kroppen och hormonfria alternativ, miljöfarliga leksaker, samt miljöfostran av barn och en intressant vju med Alice Bah om att vara idealist och mamma.

Så här beskriver de själva sig:
Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta idéer och handlingskraft. Vi belyser kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling, och som främjar medvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet. Varje nummer har ett tema som präglar innehållet, från globala till individuella frågor.

Prenumerationen kostade bara 295 kronor i året och en E-prenumeration 225 kronor. Magasinet utkommer med 4 nummer per år.



Julklappar av syskonbarnen

Fick så fina julkappar av syskonbarnen i år. 

Felicé hade virkat en mumsig cupcake, Fanny hade målat en supersnygg enhörning och Rasse hade varit i Thailand och köpt med sig en söt handkarvad tvål. De tronar nu allesammans på mitt prydnadsbord.


Enhörning på posten

Wiiiih, fick en amerikansk enhörning på posten. <3




onsdag 16 januari 2013

Uppdatering om linfrön- krossade frön giftigare

Linfrön är giftiga i små mängder. Livsmedelsverket rekommenderar att man bara äter hela linfrön, inte krossade, och då högst 1-2 msk per dag. Orsaken är att linfrön innehåller cyanid och krossade/malda linfrön avger mer cyanid än hela frön. Det är sant att kroppen tar bättre upp de bra ämnena i linfrön när de är krossade, men då avges också mer cyanid.

Cyanidhalten minskar vid höga temperaturer, kring 175-250 grader.

Typiskt. Men bara man håller sig innanför regleringen (inte mer än 1-2 msk) så borde det ju vara ok :) De på Livsmedelsverket säger att intag av 3-10 msk krossat linfrö ger en påtaglig cyanidexponering som kan vara skadlig vid långtidsanvändning, men innebär knappast någon risk för akut förgiftning.

Läs mer:
Livsmedelsverkets hemsida
Recept.se

Samma visa: "Hon får skylla sig själv"

Läste den här artikeln med förskräckelse:
http://www.nytimes.com/2012/12/17/sports/high-school-football-rape-case-unfolds-online-and-divides-steubenville-ohio.html?smid=tw-share&_r=5&pagewanted=all&

En ung tjej blev så full att hon blev i princip medvetslös på en hemmafest. En grupp idrottskillar tog då tillfället i akt att förnedra henne på alla sätt och posta bilder och videon av övergreppen på internet. Händelsen har nu delat den lilla amerikanska sportstaden i två läger. Den delen som är förbannade och chockade över det som hänt och trötta på att de glorifierade idrottskillarna får göra vad de vill utan att ta konsekvenserna och den delen som tycker att killarna blivit orättvist behandlade, att tjejen antingen ljuger, var med på det hela eller att hon får skylla sig själv för att hon blev så full.

Fotbollslagets ena coach kallar allt för en "dålig ursäkt" från tjejens sida.
“The rape was just an excuse, I think. What else are you going to tell your parents when you come home drunk like that and after a night like that?” said Hubbard, who is one of the team’s 19 coaches. “She had to make up something. Now people are trying to blow up our football program because of it.”
Många säger att fallet är solklart, eftersom det finns så mycket bevismaterial på nätet. Men killarnas advokat tycker att internetet är till hans klienters fördel:
He said that online photographs and posts could ultimately be “a gift” for his client’s case because the girl, before that night in August, had posted provocative comments and photographs on her Twitter page over time. He added that those online posts demonstrated that she was sexually active and showed that she was “clearly engaged in at-risk behavior.” 

Ja, men fantastiskt. Eftersom tjejen nu valt att lägga ut provocerande bilder på sig själv innan händelsen kunde hon ju redan anat vad som skulle hända. På grund av sitt "dåliga omdöme" var hon nu alltså hela världens egendom? Fri att göra vad man vill med, ostraffat? Samma som när en tjej får skylla sig själv om hon blir våldtagen efter att ha gått klädd "utmanande". Jag läste en grej om att många college och universitet i USA ger ut info till tjejer om hur man ska göra för att "inte blir våldtagen". Nog är det ju hemskt att kvinnor och flickor ska måsta begränsa sig själva, sin klädsel och sina liv för att inte väcka en potentiell våldtäktsmans lustar.

Bloggen Genusfolket kallar det här för en våldtäktskultur och skriver väldigt bra om det på sin blogg:


Våldtäktskultur innebär förenklat den kultur av rädsla och ständig medvetenhet om risken att bli våldtagen som kvinnor runt om i hela världen växer upp i och tvingas anpassa sig till varje dag. Kännetecknet för en våldtäktskultur är att kvinnor skuldbeläggs för sin egen våldtäkt om de inte lever upp till de krav som våldtäktskulturen har ställt upp på hur kvinnor ska skydda sig, samt att mäns sexualitet utmålas som okontrollerbar och alla män som potentiella våldtäktsmän.
Våldtäktskultur skapas genom en rad komponenter som samverkar med varandra. Victimblaming eller fokusering på allt annat än förövarens handling (“Varför blev hon så berusad att hon inte kunde försvara sig?”), trivialisering av sexuella övergrepp (mycket vanligt inom populärkulturen, se även Steubenville längre ned), slutshaming (“Horor kan inte våldtas”), överseende med sexuella övergrepp (“Ta det som en komplimang!”), objektifiering av kvinnor och att uttrycka synsättet att kvinnor befinner sig i offentligheten inte som vilka individer som helst utan på männens villkor (”Att säga till kvinnor att alltid tänka på hur de klär sig och beter sig för att inte bli våldtagna är ju inte värre än att säga till någon att låsa cykeln för att den inte ska bli stulen”) samt en stark vilja tro på obelagda siffror om falska våldtäktsanmälningar(”Många anmälningar är ju påhittade för att dölja otrohet/skamligt beteende som kvinnan ångrar dagen efter”) är är alla viktiga komponenter för våldtäktskultur.

Rekommenderar att klicka in och läsa hela inlägget, väldigt tänkvärt!

Fallet i Steubenville utreds fortfarande och polisen försöker få fler vittnen att ställa upp. De vet att tjejen blivit meddragen till hemmafester och att många ungdomar bevittnade övergreppen. Men bara några har valt att träda fram. 
“The thing I found most disturbing about this is that there were other people around when this was going on,”  William McCafferty, the Steubenville police chief, said of the events that unfolded. “Nobody had the morals to say, ‘Hey, stop it, that isn’t right.’“If you could charge people for not being decent human beings, a lot of people could have been charged that night.”



Close to each other, that´s when we discover

Blivit besatt av den här låten. Hittade den länkad på kakkakaffes blogg :)


Ny favvofrukost

Häromveckan åt jag gröt med frukt hos en bekant till mellanmål och det var så gott, så gott. Har aldrig ens tänkt på tidigare att lägga frukt på gröten, har alltid bara lagt bär eller sylt.

Så nu har jag startat varje morgon den här veckan med havregrynsgröt, banan, äppel och linfrön. Linfrön är en naturligt bra källa till både fiber och proteiner och de innehåller också järn :) Men man får äta max 1-2 matskedar per dag! Jag brukar hälla på gröten, lägga i smoothien, mueslin eller på smörgåsen! Nomnom



UPDATE!
Linfrön innehåller cyanid, det där därför viktigt att inte överskrida dosen på 1-2 msk! Livsmedelsverket rekommenderar att man bara äter hela linfrön, inte krossade, eftersom krossade eller malda frön avger större mängder cyanid!

måndag 14 januari 2013

Tungmetaller hittade i välling och babygröt

Enligt en studie gjord av Testfakta (ett oberoende test- och researchföretag), så finns det oroväckande höga halter av bland annat arsenik, bly och kadmium i köpt välling och babygröt. I studier av barn har man kunnat påvisa lägre IQ redan vid måttligt höga blyhalter. Det rekommenderade maxintaget av bly ligger på under 0,5 mikrogram per kilo kroppsvikt. För ett barn på åtta kilo som till exempel äter av den mjölfria äppelgröten Enago (finns den ens i Finland?) räcker det med tre portioner om dagen för att denna gräns ska överskridas. Men Lars Barregård, professor i miljömedicin och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset säger ändå att dagens barn får i sig mycket mindre bly än tidigare generationer.

Förutom bly ger vällingen från EnaGo och några av Sempers produkter ett högt intag av arsenik. Vid tre portioner hamnar intaget över de rekommendationer som finns fö vuxna, om man ser till hur gränsvärdet för arsenik i dricksvatten räknats fram.

Att halterna av bly, arsenik och kadmium är höga i gröt- och vällingprodukter beror på att spannmål och ris har lätt för att ta upp metaller ur jorden. Mjölkfria produkter som innehåller högra andel av de ingredienserna kan därför innehålla högre metallhalter.

Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket, rekommenderar att man inte ger sitt barn mer än tre portioner gröt eller välling per dag och se till att variera kosten. Man kan också byta märke då och då för att minska risken för att fastna vid en produkt som har alltför höga halter.

Vem är Heidi?

I julnumret av EBL, som kan läsas här: http://issuu.com/skolungdom/docs/elevbladet6, skrev jag en liten interoducerande text om mig själv. Och den delar jag nu med mig av här :)




Mitt namn är Heidi Maria Isabel Hendersson. Min syster lobbade ända in i bilresan till dopet om att jag skulle få Isabel som första namn. Men mamma ville inte höra på det örat utan döpte mig efter en shweizisk alpflicka. Ända fram tills tonåren önskade jag att Isabel faktiskt skulle varit mitt första namn, men nu på senare år har jag kommit fram till att jag nog är en ”Heidi” ändå. Och det rimmar ju så bra med ”bejbi”, som är mina syskons smeknamn på mig, Heidi-bejbi.

Tre ord som beskriver mig är ”lillasyster, idealist och journalist”. Jag är den yngsta av fyra fantastiska Henderssons och min plats i skaran har till stor del gjort mig till den jag är i dag. Familj är ett ledord för mig och jag trivs som bäst när alla är samlade i ett rum och skrattar, gnabbas, äter och spelar brädspel.

Jag är en liten hippie i hjärtat och brinner för miljöfrågor. Jag hoppas kunna försörja mig som miljöjournalist i framtiden och vill göra något av en skillnad i världen.

När jag var 13 år gammal bestämde jag mig för att jag ville bli journalist. Tio år senare är jag fortfarande lika säker, om inte mer säker till och med. Jag älskar att få informera, berätta och beskriva. Jag lever upp när jag får göra reportage med detaljerade miljöbeskrivningar, skriva personporträtt av intressanta individer eller gräva i något miljöjournalistiskt.

Jag är barnsligt förtjust i enhörningar och är beroende av choklad.

Det här var min lilla introduktion och nu lämnar jag över pennan till mina frågvisa kollegor.

Vad ger dig nippor?
När folk går långsamt framför en i en korridor, på en trottoar eller i en trappa. Oftast går de här människorna också mitt i vägen, så att det inte finns någon chans att slippa förbi...

Bläckpenna eller blyertspenna?
Bläck definitivt. Jag måste ha en gelaktig bläckpenna när jag jobbar, för det måste flyta smort när jag klåttrar ner intervjusvar.

Var ser du dig själv om 10 år?
Hoppeligen som frilansande miljöjournalist med många utmanande och givande uppdrag.

Saker som gör dig arg?
Okunskap. Om folk var mer medvetna och informerade om vad deras val har för konsekvenser, skulle världen vara en mycket bättre plats.
Vad tycker du om ditt jobb som chefredaktör för Elevbladet?
Jag är jätteglad att jag fick arbetet. Det känns inspirerande att få nå ut till en så ung publik. Unga människor är så nyfikna och kunskapstörstande, så det känns jättekul att få bidra med information, som hoppeligen uppskattas och är till nytta!

Varför är det bra att medverka i Ebl?
Det är en chans att få sin röst hörd och att uppmärksamma något man tycker är viktigt. Det är också ett bra steg att få arbetserfarenhet ifall man vill jobba med till exempel journalistik, fotografi, poesi, konst... I Ebl kan du få dina alster publicerade och jag erbjuder gärna feedback och handledning för ivriga skribenter!

Hur vill du bli ihågkommen? 
Oj, vilken svår fråga. Jag vill nog bara bli ihågkommen med värme och glädje.

Vad gör du på en regnig onsdag kväll?
Kryper upp i soffan med en kopp grönt te med honung i, lite choklad och några bra serier.
Mina favoriter just nu är New girl, Modern Family, Game of Thrones, Walking dead och True Blood.

Utan vad lämnar du inte huset? 
Jag skulle helst inte lämna huset utan de viktigaste sakerna, såsom telefon, plånbok och nycklar, men oftast glömmer jag hälften eller allt. Så jag är glad om jag lämnar huset med något alls.

Några löften för det kommande året? Åsikt om nyårslöften överlag...
Mitt förra nyårslöfte var att jag skulle undvika att köpa nya kläder. Jag satte inte köpstopp för mig, eftersom jag är en sån person, att om jag sätter förbud på mig själv, så vill ha det ännu mer. Men genom att bara tänka till en eller två gånger extra vid klädinköp har jag blivit kvitt det där ”ha-begäret” som jag tidigare kunde drabbas av i butiker. Jag har bara köpt en enda ny tröja, ett par träningsbyxor, ett par skor och en ny jacka på hela året. Sen har jag till det gått bananas på loppisar. Älskar att fynda second hand!
Jag tror jag kör på samma nyårslöfte i år igen! Jag tycker nyårslöften är charmiga. Det är en bra ursäkt för att verkligen försöka göra en förändring i sitt liv.